Äntligen är julen här! Min absoluta favorithögtid. Snön saknas, men egentligen gör det inte jättemycket. Det är inte snö julen handlar om för mig.
För mig handlar julen om familjen. Om kärlek och välkomnande. Om att vi alla är människor och lika mycket värda. Om hur otroligt mycket jag skäms över att vara svensk just nu. Om hur arg jag är på regeringen. Och om hur rädd jag är för samhällsklimatet just nu.
Jag vill helst gömma mig någonstans. På en plats där alla är accepterade. Stoppa huvudet i sanden och inte komma ut igen förrän alla andra också har förstått det som för mig är så självklart. Att alla är lika mycket värda. ALLA människor. Oavsett härkomst, hudfärg, religion, hårfärg, sexuell läggning, kön, ålder eller funktion. Alla är vi lika mycket värda.
Jag hade inte tänkt gå in på allt det där. För jag orkar egentligen inte. Men jag måste. Jag måste fortsätta stå upp för vad jag tycker, tänker och känner. Jag måste fortsätta orka. För om inte jag orkar stå emot. Hur ska jag då kunna kräva att andra ska göra det?
Är det något jag önskar mig i julklapp så är det att regeringen ska häva sitt beslut. Att de ska inse att det finns andra lösningar på de utmaningar som flyktingströmmen för med sig. Och att de människor som flytt för sina liv istället ska känna kärlek och trygghet när de äntligen nått sitt mål. Dessa människor är i mina ögon hjältar som trotsat allt och kommit en så lång och farofylld väg. De förtjänar så oändligt mycket bättre. Och framförallt, de är lika mycket värda som du och jag.