Jag är ju ganska öppen i min blogg och även i verkliga livet med hur jag mår, vad jag har för utmaningar, åsikter i politiska frågor och så vidare. Självklart kan folk ha åsikter om det. Folk har åsikter om det mesta. Och min inställning är väl att ta de beslut som du tar, det är din sak. Men om jag vill vara öppen, om jag känner att jag vill och kanske även behöver dela med mig av mina tankar, åsikter och känslor. Låt mig då göra det.
Den allmänna åsikten verkar vara att vi ska stänga in allt som är jobbigt. Vi ska inte visa oss ”svaga”, gud hjälpe den som gråter. Vi förväntas dölja vad vi känner. Det har på något sätt blivit vad som är den optimala modellen för att vara professionell. Jag har provat att trycka undan vad jag egentligen känner. Jag har provat att hela tiden tänka att andra har det värre. Och vi vet hur det slutade.
För mig står professionalism för att jag gör mitt jobb, jag har en nära kontakt med mina kunder och leverantörer, levererar på utsatt deadline och är ärlig och spelar fair.
I en tid när sjukskrivningarna skjuter i höjden och människor springer in i väggar till höger och vänster, så kanske min öppenhet kan hjälpa någon. Kanske någon annan se att det visst går att prata om hur man mår egentligen. Våga släppa garden. Och komma ut som en, på riktigt, stark människa. Styrka är inte att stänga inne. Styrka är att våga göra det som är läskigt.
