Posted on

Modig eller galen?

Sitter på Formex och tar en paus från alla intryck. Funderar på vad det är jag gett mig in på egentligen. Vad är det jag vill göra, vart är jag på väg?

Jag lunchade med en fantastisk vän och supporter härom dagen. Hon stöttar mig i nästan allt jag gör och när hon inte håller med så säger hon ifrån. Får  mig att tänka annorlunda och utvecklas utan att begränsa mig. Jo, rätt perfekt helt enkelt. Men nu är inte detta en hyllning till min kloka supporter utan en fundering kring om jag är modig eller galen? Eller kanske kan en vara både och?

Jo, vi satt och åt sushi vid strandpromenaden och njöt av lugnet och solen. Turistmängden har tunnats ut och sommaren är fortfarande här, helt klart bästa tiden på året. Eller ok, en av de bästa. Jag gillar ganska många tider på året.

Vi pratade om mig och det jag gör och går igenom just nu. Jag tog upp det faktum att det är så många som säger att jag är modig och att de önskar att de också vågade. Och hur det får mig att känna mig. Nämligen spritt språngande galen. Dvs, om det här nu är så modigt, då måste det ju vara jätteläskigt och jag helt galen som gör det.

Kloka Supportern sa att hon förstod att det kunde kännas så och förklarade sen att jag var dum och skulle vara stolt istället… typ… Och avslutade med att även om det får mig att känna mig galen så tänker iaf hon fortsätta tycka att jag är modig.

Tog sen upp det här med Johne som höll med den Kloka Supportern, som vanligt. Han sa nåt om att det är ju därför han älskar mig, för att jag är galen. Varpå jag påpekade att det var ju gulligt, men tänk på vart galenskaperna kan leda! Kontringen blev att så länge jag är galen på ett klokt sätt så är det lugnt.

Tror jag landar i det. Ja, jag kanske är galen. När jag gör något så gör jag det till 200 procent. Och nu kastar jag mig ut helt (nåja) utan skyddsnät, men jag vet att jag har en himla massa stöttepelare som hjälper mig på vägen.

crazygeniusawesome-blogg

  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

2 thoughts on “Modig eller galen?

  1. I know the feeling. Skräckblandad förtjusning och jag pendlar ofta mellan att tycka att det är det bästa vi gjort och vad FAN har vi gjort. Men när vi lyckas, och det kommer vi att göra, så kommer det bli så jävla bra. Värt all möda. Det gäller bara att (våga) hålla i och inte ge upp. Det är modigt och det ska inte förringas.

    kram på dig!

    1. Sötnos! Ni vet ju iaf vad det är ni gör och ska göra. Jag känner det som att det är största pressen just nu. Vad är det jag ska göra egentligen?!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *